Hopplöst.

Det här är hopplöst asså..de känns typ som om jag aldrig mer kommer få träffa dig =( ibland så finns de vissa grejer som man helt enkelt måste lära sig att acceptera, varesig man vill eller inte...å detta känns som en sån grej...jag har lixom börjat acceptera tanken av att jag aldrig mer kommer få se dig. Och det är ju bara så jävla sjukt!!!
"Jahaja då va man ensam igen...underbart är kort"

Just nu så ser jag faktiskt inget positivt i nånting..tyvärr.

I can't smile without you ='(


. . . . .

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback